Stress smular sönder mig. Jag känner mig helt förtvivlad och skakad. Ändå fyller jag år om tre dagar, och jag känner inte ens att jag kommer kunna njuta av det. Inte heller av att kära vänner ska fira mig och komma på besök. Ständigt de där jävla proven och kraven i hjärnan. Panik. Måste få mvg. Finns inget annat. Därför måste jag plugga som ett svin, därav stress. Men nu är jag i knipa. Nu sitter jag i klistret. Hur fan ska jag hinna egentligen?

Det konstiga är att när jag är stressad gör jag alltid andra saker för att inte upptäcka exakt hur stressad jag är. För när jag sitter där med pluggandet, så blir jag bara mer stressad. En riktigt ond cirkel det där.

Men fan, sitter och tänker på att jag ska köpa en stor godispåse när det är över. Kolla på Gilmore Girls och bara sova.
Antagligen, så måste jag väl plugga på något då med. Men tanken värmer så skönt. Att inte ha något som ständigt måste göras. Fan, vad jag behöver lov.

Läsa extra är kanske ingen bra idé, men nu har man ju gett sig fan på det, och då ska man ju klara det. Som sagt, de där kraven. Nej nu måste jag plugga. Egentligen behöver jag verkligen sova!
Egentligen behöver jag fler timmar per dygn!  Hur ordnar man det?