Imorgon fyller jag år. Bara så att ni vet. 18 bast blir jag. Sen är det partaj, jag undrar hur det kommer gå. Lite nervöst faktiskt. Jag tänker inte så mycket på presenter och sånt där, som man gjorde när man var mindre. Det var väldigt svårt att ens komma på något att önska sig. Jag behöver ju egentligen ingenting. Inget så där nödvändigt, inget jag inte kan köpa själv. Jag antar att det är ett tecken på att man börjar bli vuxen. Lite trist egentligen, saknar känslan av att längta som en galning efter presenter och skönsången på morgonen. Jag kunde vara vaken i flera timmar innan de kom. Jag låg på helspänn.

Jag önskar ibland att jag hade mer barnasinne kvar, med andra ord. Jag tror att jag ska lägga mig tidigt och tänka på allt kul jag får göra imorgon. Kanske vaknar jag vid fem och är jätte nervös. massor av pirr i magen. Det vore lite mysigt.

Som sagt, allt jag är nervös för nu är partajet. Inte för om jag får en pippi docka eller inte. Det var så mycket enklare då.

Jag måste plugga nu. Och baka. I vår klass måste man ha med kakor när man fyller år. Det är en trevlig grej, men jobbigt när man själv ska baka och är ganska stressad. Tur att man har mamma till hjälp.