en favorit. Så fin film

Det här är en av de saker som alltid kan pigga upp mig; Jesper Rönndahls dagens tips (och hej domstol!)


klassikern.








om ni inte har sett det så se det nu!!! Det kommer förgylla era liv!

tar en paus från tentapluggandet och funderar på om jag hade gillat mig själv om jag inte var mig själv. Så svårt att veta.
känner att jag har en identitskris på g.

varför följer "whiskeyprovning"  mig på twitter? Jag gillar ju inte ens whiskey.

Kalle Anka-partiet är ett från början fiktivt svenskt politiskt parti. Det var från början förmodligen avsett som ett skämt, men är numer registrerat hos valmyndigheten,med Bosse Persson som partiledare och ende medlem. Gratis alkohol till folket samt bredare trottoarer var partiets främsta valfrågor
(wikipedia)


Så då kommer den uppenbara frågan som vi alla ställer oss:
Vad har bredare trottoarer och gratis alkohol till folket med Kalle Anka att göra?

läser igenom de handskrivna röstlapparna från valet. Här kommer några favoriter (jag har då inte tagit med de som röstat på diverse disneyfigurer och sådant, för det tycker inte jag är särskilt roligt)

• KLONING NEJ TACK JAG ÄR EN UNIK MÄNNISKA Partiet
• Petronellas Parti för missnöjda medborgare
• Snapphanepartiet Dackes Drabanter

• Solpartiet (mer sol åt folket)
• GUD
• Golvpartiet
• Kattpiraterna Takida Rockina och Carla oberoende kärleksparti
• Anders Henrikssons Frid och Fröjdparti
• Lägenhetspartiet
• Kameraövervakning först i Stadshuset och se om det stoppar fusket där-partiet
• Ankdammspartiet
• Nej till salkristallerna
• Galaktisk Federationen
• Okristdemokraterna
• Pisspartiet (hela tre röster på denna!)
• Farthöjarpartiet
• Maskulin front
• Bajs o Fisting Demokraterna
• Behåll snöröjningen så vi kan bo kvar i kommunen
• Du är en underbar person-partiet
• Spindelpartiet
• En fyrfaldigt leve för våra riksdagsledamöter FRA FRA FRA FRA
• Pusspartiet
• Varulvar i strumpbyxor
• Då det inte finns något vettigt alternativ: Musse Pigg! (gillar denna, den säger liksom: inget alternativ är mer vettigt än musse pigg. INGET!)

Det är var endast några av ett stort urval. Jag tycker det är tråkigt att så många inte tar sin röst på allvar, utan röstar på bajspartiet, pisspartiet eller kalle anka partiet. Jag tycker det är sorligt att man inte sätter sig in i det mer, och röstar på något mer legitimt parti som faktiskt kan göra något bra för just dig. Det gäller ju oss alla, och det gäller i fyra år framöver.

Men något skoj får man väl göra över det sorliga, för hur ska vi annars stå ut?

klippt.

en bra låt

Jag kollar i en kartbok från 1979 och brister ut i småskrattanfall lite då och då, för det är så många länder som inte finns mer och har konstiga namn. typ "central afrika". Det är ju så döpt av någon europé.
Jaja. tillsist så fann jag då Mauretanien och säger
: Ha! Det fanns ett land som hette Mauretanien
Pappa svarar: Nellie, det finns fortfarande.

Detta googlade jag förståss, och det visade sig vara sant. Men jag har aldrig förr hört detta namn. De har nog inte belysts så mycket i media. Men det är ganska intressant land. Det är mest öken, det styrs av en militärjunta , medelåldern är 16 år, 60 % av befolkningen är analfabeter och 98.8 % är muslimer. (källa: wikipedia)
Spännande.

Konstigt att jag aldrig hört det förr. Men nu, nu har jag (och kanske ni också) lärt er något nytt idag!

Jag brände en skiva (belle and sebastians nya) och lyssnar på den i stereon som tror att den är en gammal vinylspelare. Det knastrar så mysigt. Jag smaskar i mig halvgammalt godis och drömmer om att bo i london någon gång. De söta britpoppojkarna. Dialekten kan nog visserligen göra vem som helst vacker, nästan. Konstigt det där, att sådant kan vara så avgörande.

Det är så lustigt att vara hemma, att påminnas om att jag har så lite kvar här. Små kaksmulor av ett gammalt liv.
Allt är så förvirrande nu. Jag känner mig vilsen, jag känner inte att jag har någon riktig plats någonstans. Hemma brukade alltid vara med dig, nu måste nog hemma vara med mig.


beskriver humöret med den mycket vackra låten Now at last

mår.så.jävla.illa

fick ett litet utbrott innan för det inte finns någonstans att plugga i det här huset även om det har tre våningar. aldrig tyst. Sedan så köpte jag och far lite pluggföda och nu känns det som jag kan leva med lite ljud.
Som pappa sa: nu ska vi nog klara en belägring.

"So I was watching your eyes,
In case they just might say something. "

vill iväg till suktande pojkar och långa nätter då vi sjunger simon & garfunkel och skrattar åt gamla minnen.

vet inte vad jag ska säga mer. jag ångrar allt jag göra hela tiden och vill bara leva i minnen som inte är så bra som jag minns dem. "de gamla goda dagarna" liksom. Som egentligen inte finns.

någon kan väl bara skaka om mig och välkomna mig till min egentligen braiga verklighet. Jag är bara så jävla gnällig för jag inte har någon som håller om mig längre. Ett jävla tjatande. skärp dig. tönt.

nu får det fan vara.

tills idag kändes det okej. Nu vill jag bara tvinga mig själv att gråta, orkar inte bära på det mera. Men jag vet att jag inte har alltför lätt för det.

jag vill verkligen inte känna som på högstadiet då jag tyckte så illa om mig själv, men jag känner lite dejà vú. Jag känner mig som femton igen och ingen i hela världen ville ha mig. Allt som kommer ur mig är irriterande och är fel, jag vill inte vara sånn som jag är. Vill vara så där perfekt som alla andra verkar vara, vill vara så attraktiv som alla andra verkar va. Istället känner jag mig som en slemklump som bara tar plats i alla situationer. Tänk vad bekräftelse gör på folk. Jag ska inte tappa hoppet nu. Jag är bra, egentligen.


för att peppa och för att börja om har jag gjort en spelllista: ny sida, nytt kaptiel, nytt liv

Tar mig igenom dagarna bättre än jag trott. Kanske är det du, eller så är det bara att jag är starkare än jag trott.
Skönt i varje fall. Kanske är det för allt det nya jag rusar in i, med fina vänner och långa nätter.
Har lite problem med att plugga, är ockuperad av så många tankar. Är ganska back nu, läser den ganska dryga (och konstiga!) snubben hegel nu, medan de andra är på Nozick. Men det är bara att ta helgen till det..

Jag tänker ganska mycket på hur jag var sist jag var singel. Minns mest att jag var desperat och så trött på att vara ensam. Allt jag drömde om var ett långt förhållande, hålla hand, vakna upp bredvid varandra, träffa föräldrarna grejjen.
Så långt ifrån vad jag vill just nu. Jag kunde verkligen inte njuta av att vara ensam då, för jag trivdes inte med mig själv. Jag behövde någon som kunde bekräfta mig, forma mig och älska mig. Nu har jag formats, bekräftats och älskats så nu är jag nog redo att vara singel på riktigt. Sist var det bara lidande, nu ska det vara kul.

men det hela var så konstigt. Vi bara låg där i sängen bredvid varandra, vi rörde inte varandra, vi förstod båda att vi krackelerade. Jag tänkte; vi tar det imorgon och somnade in. Det var sent. Påväg in i drömmen hörde jag dig säga "är du fortfarande kär i mig Nellie?" och jag vaknar med ett ryck. Skakar för jag förstår vad som ska ske. Jag svarar "jag vet inte, är du fortfarande kär i mig?" du visste inte heller. Vi började prata om andra pojkar och andra flickor, om när det började falla. Att det egentligen var så att vi inte gjorde slut utan att det redan varit slut någonstans, det var bara inte sagt. Vi hade levt som singlar ett tag. Vi pratade alldeles för länge men somnade till sist och jag vaknade och trodde att det lite varit en dröm. Vi gick och pluggade, åt lunch och allt kändes bra. Konstigt, mycket konstigt slut kan man tycka.

Det får mig att minnas hur jag drömde om att leva med Dennis, hur vi skulle döpa våra barn till Elliott och Iris. När vi kollade på lägenheter tillsammans och ville flytta ihop. Det känns så himla längesen. Men jag ville leva med honom resten av mitt liv. Jag hade gjort så mycket för att känna så igen, men det försvann någon gång på vägen när realismen kom rusandes in.

Tisdagmorgon och livet är så annorlunda från förut. Jag är singel, och det konstiga var att det var så odramatiskt alltihop. Vi bara kom fram till att nej, vi är ju inte kära i varandra längre, gjorde slut och blev vänner. Så enkelt bör det kanske inte vara, men det var det faktiskt. Det känns faktiskt väldigt rätt. Det värsta är väl att man snabbt känner sig ensam, men jag måste lära mig att vara ensam.

Jag måste vänja mig vid att identifiera mig som singel, det tar liksom emot nu. Men jag är positiv, vi klarar oss igenom det här. Jag klarar mig igenom det här.

Nu måste jag återgå till mina studier, jag måste plugga. Lovar att visa bilder på lägenheten snart.

är minst sagt deppig.



helvetes
jävla
skit

så spänd jag är! Men är ganska säker på att vi kommer vinna det här. Det måste vi bara. Finns inget annat.

Ska åka hem till Osby och rösta med mina föräldrar, precis som jag följt med dem och kollat sen jag var liten. Det är så spännande! Demokratiprocessen är så spännande!
Det blev inte mycket av det objektiva konstruktiva skrivandet om politik men jag har haft alldeles för mycket för mig.

men rödgrön seger!

(röda fanan ska mot segern gå!)

har tagit med kameran ner nu, så snart blir det lite vettiga bilder på hur här ser ut i min nya lya. Ska bara packa upp.
ikväll är det dags igen, ska på socialaktivitet så att säga.

Stellan talar sitt tydliga språk, tycker i varje fall jag. Rösta rödgrönt!

två favoriter. (Olof Palme och Anna Lindh)

ska sova nu, imorgon blir det jobb och sedan födelsedagsfest (temat är 11:e september och jag har kommit på något jätte klurigt (med hjälp av min rumskamrat kristina, men ändå)men kan hända att födelsedagsbarnet tänkt samma?)

ikväll var det lite förkrök, sedan sittning som jag inte kunde hänga med på (jobb..) vårt tema var; rövare i kamomilla stad, hur nostalgiskt är inte det?!

nuuu är det dags att nana.

så sant.

är det inte lite småkonstigt, att om det funnits ett parti som sa "vi ska ha det precis som nu" hade de nog vunnit valet.

men jag vill inte ha det som nu! Jag vill ha det bättre. Jag vill ha en utbyggd välfärd som är bra för oss alla, som vi alla kan ta del av. Jag vill ha en rättvis fördelning av våra resurser, som gör att den fattiga inte är så långt från den rike som det är idag. Inga fler skattesänkningar för miljonärerna, de förtjänar inte det bara för de har pengar.

Socialdemokrati handlar om att dela på allt, på bördor och chanser. Med chanser menar jag att kunna förverkliga sina drömmar utan att det ska ha med pengar att göra. Med bördor menar jag att vi ska slippa tömma plånboken när vi går till sjukhuset.

Jag litar på det gemensamma. Jag litar mer på ett statligt bolag, än ett privat bolag som kan ta ut vinst. Statliga bolag har ingen anledning att ta ut vinst. Jag vill hellre ha statliga sjukhus, vårdcentraler och apotek än privata som ska tjäna pengar på våra sjukdomar.

Jag vill ta krafttag mot miljön. Det hjälper inte att säga att vi redan är bäst, som alliansregeringen gör, vi ska längre. Det bästa sättet att nå det är att försöka få folk att inte vara lika beroende av bilen. att bygga ut järnvägen istället för den vanliga vägen.

Och ungdomsarbetslösheten, är enligt Fredrik Reinfeldt "en synvilla". Kan vi ha en statsminister som inte ens ser problemen i vårt samhälle? Om vi satsar på det offentliga, kan vi ge jobb till ungdomar där. Jobb som inte påverkas av marknaden och efterfrågan och sådant.

Utbildning är också viktigt, det har ju alliansregeringen visat med att lägga ner komvux. Göra det svårare att komma in på högskola om man är äldre än 27. Tydligen ska vi ha betyg i uppförande nu också, som är ungefär det töntigaste förslaget någonsin. Jag vet inte om ni minns högstadiet, men visst var det stök och bråk, men ibland var faktiskt även lärarna orättvisa mot eleverna. Jag vill att eleverna ska vara i fokus, inte lärarna. Jag tror inte betyg i uppförande kommer ge bättre undervisning, bara mer vilja att stöka i klassrummet. Inte blir det bättr av att föräldrarna följer med heller. Vilka föräldrar kan följa med sitt barn till skolan? allvarligt? Och kommer inte ungen var lika stökig, om inte stökigare dagen efter? Det förstår väl vem som helst, att den åtgärden inte håller i längden.

Betyg ger oerhört mycket ångest och press på eleverna. Jag är ganska kluven i betygsfrågan, men finns det inget mer konstruktivt alternativ? Jag tycker i varje fall inte vi ska sätta mer press på eleverna. Det gör att eleverna ger upp och tycker det är för svårt, istället för att se hur de kan bli bättre.

Jag brukade vara stolt över Sverige. Tycka att vi var ett föregångsexempel. Men jag tycker mer och mer vi går mot samma utveckling som resten av Europa, mer liberalt, kallare och fördomsfullare samhälle. Jag vill ha ett jämlikt samhälle, där vi alla bara är människor och inte rik eller fattig, utländsk eller svensk.

Jag tror i varje fall inte jobb skapas av att man tvingar foll till jobb. Att man tvingar folk att fara genom landet för att ta första bästa jobb. Att behöva sitta 6 timmar varje dag på en arbetsförmedling och kolla på en datorskärm för att vänta på ett jobb. Jag tycker inte det är värdigt. man ska utvecklas, man ska vilja jobba. Man ska inte bli kallad till arbetsförmedlingen när man är sjuk, utan man ska vara frisk och man ska vilja. För politik är att vilja, som palme sa.

nog med politiska funderingar idag. Kommentera gärna, så svarar jag.

Denna video ger mig rysningar.

Tänkte smått börja med en lite politiskt snack fram till valet (egentligen kommer det ju jämt) jag smygstartar med den här. Jag tänkte jag skulle klargöra varför jag ska rösta rödgrönt, och mer specifikt på socialdemokraterna.
Jag ska försöka göra konkreta skilnader för er som inte riktigt förstår, och inte är inne i politikträsket och tycker alla snackar samma smörja. men det är inte samma smörja, det kan jag lova er.

hektiska dagar, jag har ingen aning om hur jag ska hinna plugga (borde göra det nu. attans)  Ska läsa en 45 sidig debatt om ipredlagen från riksdagen tills imorgon, svara på frågor osv. Måste få lite lugn till det. Ge mig själv datorförbud. Först käk dock.

Oturligt nog välte jag ut ett glas juice över ipod+ hörlurar just precis. Attans alltså.

helgen har varit väldigt händelserik, novischsaker jämt. Igår skypeade jag med Stina och Ben, vilket var väldigt trevligt. Min engelska var knakig, men fantastiskt att höra Bens vackra skotska igen.

nej nu ska jag ta itu med mitt skolarbete. kram på er.

ursäkta att min blogg är helt "det-här-har-jag-gjort-idag"-aktig. men fan hinner inte fundera på så mycket annat, tyvärr.

ps. I helgen så var vi på SD-torgmöte i Hässlehålan och protesterade lite. En tant kom fram och sa till mig att växa upp, och när jag svarat henne på det så kallade hon mig snorunge. Moget? Knappast.

SD blev lite småirriterade på oss, och sa "socialister är dumma och onda". Jovisst. Det gjorde mig en aningens upprörd.

nejnu. nu får det va. kram på er